3. sunnuntai ennen paastonaikaa, Matt. 20:1-16, Martin Fagerudd

En god vän till mig föreslog att jag skulle läsa en bok om ledarskap och hur man bygger upp ett bra arbetslag som har förutsättningar att lyckas. Boken är skriven av en av världens framgångsrikaste företagsledare Jack Welch som ledde det kända företaget General Electric i 20 år. Hans mycket personliga ledarsätt och -metoder bidrog till framgången. Han säger bl.a. att han aldrig anställde människor eller köpte företag som inte passade in i hans företags sätt att arbeta. Att lyckas i affärena handlar framför allt om sättet att arbeta. Han gav inte heller lönelyft åt någon utan att berätta vad personen lyckats med och vad denne kunde göra bättre.
Han sade åt en mycket lärd publik vid det mycket ansedda amerikanska universitetet MIT 10 % av er skulle misslyckas i mitt företag. Utbildning vid ett berömt universitet garanterar inte allt.
Sedan läste jag förstås dagens evangelium, som bildar en stark kontrast till evangeliet. Vi kan göra några jämförelser. Jordägaren går ut på morgonen till torget för att skaffa arbetare till sin vingård. Torget var den tidens arbetskraftsbyrå. Där stod alla och väntade som behövde arbete och bröd för dagen åt sin familj.
Men jordägaren går inte bara ut en gång, utan han går ut vid flere tidpunkter på dagen, för att skaffa mer arbetsfolk. Och sedan begår han ett verkligt blunder. Han vill av allt att döma inte vara en populär arbetsgivare: han lovar alla samma lön, även dem som jobbat bara en timme. Det är förstås orättvist mot dem som jobbat hela dagen för samma lön.
Jordägaren har inte några förfinade metoder för att rekrytera sin arbetskraft. Han intervjuar den inte för att fråga vad de är bra på och om deras svaga sidor. Han frågar inte heller om de orkar jobba i det fysiskt mycket tunga jobbet. Vingårdsjobbet är krävande, eftersom det är tryckande hett på dagen. Han tycks inte heller alls bry sig om de är bra på samarbete för att se om de passar in i arbetslaget. Han kommer bara överens med dem om deras lön. En denar är en normal dagslön. För den fick man bröd så att det räckte för en familj för en dag. Det enda jordägaren tycks bekymra sig för är att få jobbet gjort. Dagen är kort, solen lyser bara tolv timmar och vingården är stor. Därför ställer han inte så mycket krav. Det är bra. För den här liknelsen om vingårdsarbetarnas lön handlar inte om hur man sköter ett modernt företag, utan om hur Gud arbetar med oss.
Nu berättar Jesus den här liknelsen för att lärjungarna hade blivit rädda för att gå miste om sin lön som Jesus hade lovat dem som följer honom. Jesus hade lovat att de skall bli domare och döma Israels tolv stammar. Dessutom skall de få hundra gånger tillbaka för den egendom som de lämna efter sig och evigt liv.
Det här låter som en bra lön. Det var bara ett men, de skulle få den på den yttersta dagen. Man vet ju inte när den yttersta dagen kommer så hur länge måste man vänta på den? Tycker de verkligen att de gjort ett bra kontrakt?
Vi vet med oss själva att det inte är roligt att vänta länge på en lön man blivit lovad, likså att vänta på en betalning om man sålt något. Det tycks vara vanligt nuförtiden att folk blir lurade på internet för saker de säljer, likså om de köper något. Man kräver att vara skickas först och man ovar betala sen, men då blir man utan betalningen, eller så blir man utan vara om man beställer något eftersom man först måste betala för varan.
Arbetarna i liknelsen fick ju sin dagslön genast efter att jobbet var gjort och det säger också GT att den som är dagsarbetande har rätt till den genast efter att dagens jobb är gjort, eftersom människan behöver bröd för sin familj. Sedan fick de också alla samma lön. De som jobbade hela dagen fick varken löneförhöjning eller bonus. De flesta människor tycker att det är rättvist att den som jobbat mer får mera lön.
Nu hade Petrus och lärjungarna inget problem med att vänta. Vad Jesus hade lovat dem trodde de på. De var verkligen måna om att få lönen som Jesus lovat dem och de väntade med iver på den. Jag har många gånger själv undrat varför. Hur kommer det sig att de orkar vänta på något som man aldrig vet om det blir verklighet?
Men det blev klart för mig när jag studerade Bibeln närmare. För det första bor lärjungarna i Galiléen, som som profeten Jesaja kallar för dödsskuggans dal i julprofetian. Man tänkte allmänt att galiléerna hade vänt Gud ryggen och att Gud vänt dem ryggen. Där Gud ärfrånvarande råder bara dödens mörker.
Men det är just till dem som Jesus kommer först. Det är just de som får höra Följ mig! Det är just dem som Jesus lovar att ska få bli domare, få hundrafalt igen och evigt liv. Jesus hade erbjudit dem något som ingen annan gjort tidigare och som de aldrig tänkte att de skulle ha chans att få. Petrus, hans bror och fiskarkamrater, liksom de övriga tar tag i sin enda chans och lämnar allt. De är helt inställda på framtiden och på Guds rike.
När Jesus berättar liknelsen om vingårdsarbetarna lön så vill han framför allt igen förklara för sina lärjungar hurudan Gud är. Med hjälp av liknelsen förklarar han Guds sätt att arbeta som beskrivs med orden rättfärdighet och nåd. Orden kan låta svåra men har egentligen ett mycket enkelt innehåll.
Rättfärdighet betyder helt enkelt Guds hjälp. Den har han sänt till oss i Jesus. Guds nåd betyder helt enkelt att vi inte behöver förtjäna hans hjälp och godhet. Han ger dem oss som gåva och gåvan är framför allt gratis. Hjälpen och gåvan är förlåtelse och evigt liv. Förlåtelse känner vi bra till, det är bara den som kan befria oss. Men vad är det eviga livet och vad skulle kunna vara mer än det?
Det eviga livet är så stort att jag inte kan fatta det. Det är lika stort som Gud och ingen kan någonsin fatta hans storhet. Men jag vet alldeles säkert vad som är mindre än det eviga livet och Gud – det är allt annat. Gud lovar oss inget som är mindre än han själv. Han frågar oss inte om vi passar ihop, och inte heller hur mycket vi förmår och om vi klarar av allt. Han vill framför allt samla oss, för att det är viktigt för honom men också för oss och han lovar oss all sin hjälp och det eviga livet. Vi väntar på samma som Petrus och apostlarna och jag tror att vi orkar – med Guds hjälp och gåva. Amen.