1. paastonajan sunnuntai, Matt. 16:21-23, Martin Fagerudd

Martin Fagerudd
Vanda svenska församling

Jesus kämpade mot allt slags ont. Förrän han gör det, möter han själv djävulen. Jesus hade frestats av djävulen på tre punkter: att inte lita på Gud, att vilja vara mer än en människa, och att inte ha Gud som sin herre. Det var här, i början på sin väg mot lidandet, som Jesus mötte djävulen. Jesus övervann prövningen.
Djävulen beskrivs inte egentligen alls i Bibeln, hur han t.ex. ser ut. Inte heller Gud beskrivs på något sätt i Bibeln. Djävulen beskrivs inte, för att ingen människa skall kallas för djävul. Inte heller Gud beskrivs för vi vet att ingen människa är som Gud. Men liksom Gud och djävulen, så kan människan göra både det goda och det onda. Därför är ingen människa varken helt ond eller helt god.
På Jesu tid tänkte människorna att djävulen och demonerna, de onda andarna är skuld till allt ont, även till sjukdomar. Jesus själv anser att djävulen försöker med sjukdomen få grepp om människan. Han menar inte att människan förtjänat sina sjukdomar och sina lidanden, fastän de flesta människor tyckte så på Jesu tid.
Jesus menar istället att människan är föremål för djävulens onda arbete, liksom allt det goda som Gud skapat. Gud såg att allt som han gjort är gott. Djävulen igen försöker förstöra det goda som Gud gjort, så att ingen människa skall tycka att Gud gör något gott, och att han inte heller finns.
Jorden har över 6 miljarder människor. Jag läste nyligen att 1 miljard människor lider av något slags handikapp, som gör det svårt för dem att röra sig. En sjätte del av jordens befolkning! Föreställ er att alla dessa skulle tycka att jorden och livet är dåligt, så att de alla skulle tappa modet, tron och hoppet. Men jag tror inte det är så. Tvärtom tror jag att de får kraft av att höra om Jesus som hjälper och om alla människor som gör det goda.
När Jesus botar sjuka, vill han att alla ska få känna sig vara Guds barn och att Gud inte glömmer någon. Jesus kämpar mot ondskan för att befria människan. Det gör han så att var och en ska kunna erfara respekt och känna samhörighet med alla andra människor. Alla är ju föremål för vår himmelske Fars godhet.
Men Jesus vet att djävulen frestar människan och människan kan fresta Gud. Vi har hört exempel på det idag. Huvudpersonerna i den berättelsen är Jesus och Petrus.
När Jesus berättar om att hans skall lida, så säger Petrus, att ”må Gud bevara dig, något sådant skall aldrig hända dig.” Jesus svarar honom ”Håll dig på din plats Satan. Du vill få mig på fall, för dina tankar är inte Guds utan människors.” Varför kallar Jesus Petrus för djävulen?
Jesus talade flera gånger om att han ska lida, men Petrus förstod inte vad Jesus menade. Därför förstod han inte heller att han frestade Jesus att avstå från sin uppgift. När Petrus frestar Jesus, så frestar han också Gud. Gud hade ju sänt Jesus på sitt uppdrag. Jesus säger till Petrus att människan inte kan förstå Guds tankar på förhand. Petrus förstod inte att Jesus skulle rädda hela mänskligheten. Det gör han först efter Jesu uppståndelse.
Djävulen vill, att människan skall lida, fysiskt, psykiskt och andligt. Det fysiska och psykiska känner vi bra till. Det andliga lidandet är kanske värre än något annat. Det andliga lidandet är att lida av Guds frånvaro och tystnad.
Jesus led psykiskt och fysiskt, av förföljelsen, av misshandeln och avrättningen på korset. Det är just på korset han ropar ut sitt andliga lidande Var är du Gud? Varför tiger du Varför har du lämnat mig ensam?
Efter Jesu uppståndelse är de lättare att förstå meningen med varje moment i hela händelseförloppet. Gud teg, för att Jesu lidande, död och kors skall få tala. Gud talar till oss med Jesu kors på ett bekant språk, som alla människor förstår. Alla är bekanta med lidandet och alla känner till döden.
Fast det kan se ut att Gud är tyst och långt borta, så är han närmast, där prövningarna är störst. Eftersom Jesus övervann prövningarna, då vet du vem som kan bäst hjälpa dig. Och att inget kan göra dig ont. Det onda har redan fått sin dom. Jesus bytte uppriktigt och frivilligt,vår dödsdom mot sitt liv. Vi fick hans eviga liv istället.