13. sunnuntai helluntaista, Mark. 7:31-37, Martin Fagerudd

Martin Fagerudd
Vanda svenska församling

Det finns säkert fortfarande människor som undrar hur man kan höra Guds röst? Det finns många exempel i Bibeln på människor som hör Gud tala till dem i olika ärenden, särskilt till profeterna. Måste man vara profet för att höra Guds röst?
I dag berättar evangeliet hur en människa som inte hörde någonting, fick sin hörsel tillbaka. Jesus hade tidigare besökt både sin hemstad Nasaret och senare Jerusalem. Där hade människor nog hört honom, men inte lyssnat, så att de skulle ha trott på honom. Kort före Jesus besöker Dekapolis område möter han en hednisk kvinna som ber om hjälp för sin sjuka dotter. Det är då som Jesus råkar i säkert den mest överraskande diskussionen. Kvinnan svarar så skickligt och klokt att Jesus genast på stående fot botar kvinnans dotter utan att ha varken besökt eller sett henne. Han är överväldigad av den hedniska kvinnans tro och tillit.
Ordet Dekapolis betyder ”tio städer eftersom det där finns tio städer. Området finns på Galileiska sjöns östra strand. Där bodde bara hedningar. Hedningar är sådana som varken hörde till det judiska folket eller som inte känner Gud. Sådana som inte kände Gud ansågs av det judiska folket vara orena andligt. GT förbjuder judars umgänge med hedningar och därför hade man inget med dem att göra.
Eftersom man säkert hade hört där på Dekapolis område om vad Jesus hade gjort på judisk mark, så kommer man med en som var döv och knappt kunde tala. Jesus drar han mannen avsides. Jesus kommunicerar nog med mannen som var döv, fastän han inte gör det med ord. Jesus andas djupt ooch han suckar, som den döve känner och kan uppfatta som ett tilltal, att Jesus vill bota honom.
Visst hade den döve säkert kännt sig väldigt isolerad från alla andra människor. Han kunde varken delta i en normal diskussion eller kommunicera i de vardagliga sakerna, för att inte tala om att han skulle kunnat delta i Gudstjänsten.
Men vi människor är inte bara sociala varelser, utan varelser med kropp, själ och ande. Vi behöver all slags gemenskap, på¨många olika plan för att vårt liv skall vara helt. Och för att vårt liv skall vara helt måste vi själva få bli hela. Det är det som Jesus gör.
Det är alltid en glädjande händelse att få bli frisk. Ingenting är ju självklart här i livet, annat än att vi skall dö. Visst vet vi att människor hos läkaren också får höra mycket ledsammare nyheter, att inte alla blir friska. Gud vare med dem alla.
Det här är den enda berättelsen om hur en människa blir botad på det hedniska Dekapolisområdet. För alla som bodde där var det en överväldigande händelse. Något sådant hade de inte varit med om tidigare. Och ju mer Jesus förbjuder dem att berätta det här för någon, desto ivrigare sprider de ut budskapet om Jesus: ”Allt han har gjort är bra: De döva får han att höra och de stumma att tala.”
Det här orden påminner annars om ett ord ur profeten Jesaja, som berättar om räddningens och frälsningens tid. Det igen påminner om hur Gud arbetar i Jesus. Det sättet igen är fullt av motsägelser: det är i det halvhedniska galiléen som Jesus kallar sina lärjungar och inte t.ex. i det renläriga Judéen. Det är varken i sin hemstad Nasaret eller i Jerusalem som Jesus får tro som svar på sitt arbete, men nog bland hedningarna som påstods att inte känner Gud. Det är just de som hör Guds röst tydligast.
När vi samtalar med någon så brukar vi vänta oss svar. Med Gud är det samma sak: När vi har ett ärende till honom, så säger vi det i bönen. Då får vi också Guds svar. Vi kan höra hans röst. Det här betyder inte att vi hör röster inom oss som kanske får människor att tro att vi är knäppta.
När Gud svarar gör han det på åtminstone fyra sätt. Vi kan få svar som är ett direkt svar på vår bön, vi får direkt det vi bett om. Gud kan också göra något, så att vi förstår att Gud gör det och det är hans svar. Dessutom kan vi få konkret höra något genom en annan människa, som vi kan snabbt uppfatta som Guds svar. Och fastän vi inte har några frågor så kan Gud tala till oss när vi läser Bibeln.
Bibeln kallar vi för Guds ord och Jesus Kristus kallar vi för det levande Ordet. Evangeliet visar idag att det levande ordet är sådant, att det lyssnar, svarar så att människan vet att med Gud kan man tala. Han inte bara hör bön, utan han svarar också. Han är verkligen en god samtalspartner.
Evangeliet berättar idag, att Jesus inte bara räddar en människa, utan många, många fler. Den döve fick uppleva räddningen mycket konkret. Det var Guds goda gärning. Den största gärningen Gud har gjort är det han gjort i Jesus Kristus, i hans lidande och försonande död, men också i hans uppståndelse, som visar att han vill att alla skall få det som han har, livet som inte dör. Därför har Gud skapat kyrkan och församlingen där man känner Gud, hör hans röst samt söker han vilja. Här i församlingen får vi också tacka honom för allt gott han har gjort och kommer att göra. Vi är alla föremålet för hans goda vilja.