Jag kommer ihåg att jag för länge sedan använde liknelsen om Lasaros och den rike mannen i skriftskolan. Det enda som konfirmanderna kom ihåg var att de fattiga kommer till himlen och de rika i fördärvet. Det var en mindre lyckad användning av Bibeln.
Det förstår ju också var och en att det inte är poängen i liknelsen. Jesus har nog ett viktigt ärende med liknelsen om Lasaros och den rike mannen. Vad den poängen är, kan man kanske gissa sig till redan när man hör liknelsen. Den kan handla om att det finns liv efter döden. Det kan handla om skillnaden på rikedom och fattigdom. Det kan handla om synd och straff och det kan handla om nåd och förlåtelse. Vad det än i grund och botten handlar om kan det hända att det är nära besläktat med dessa första gissningar jag gjorde.
En liknelse har i allmänhet bara ett ärende. Det finns bara ett undantag och det är liknelsen om den förlorade sonen, som har två. I liknelsen möts aldrig Lasaros och den rike mannens världar varken i tiden eller i evigheten. Lasaros dog i förtid på grund av sin fattigdom som kanske berodde på att han inte fått någon bra start i livet. Han kanske var sjuk från födseln och kunde därför inte arbeta. Lasaros klarade inte av konkurrensen i livet.
Sedan säger en del människor att det inte finns någon evolution. Vetenskapen säger att evolutionen går ut på att de starka överlever de svaga och de snabba äter upp de långsamma. Visst vet vi hur det är bland djuren och hur de lever vet vi något om. De lever ett verkligt hårt liv. De måste kunna hitta föda. Gör de inte det så dör de. Då händer det också att deras ungar dör, om de redan hunnit få. Det här är livsvillkoren för djuren. Det är deras sätt att leva och de måste följa naturens hårda lag.
Vi kan förstås fråga ”På vilket sätt skiljer vårt liv från deras?” Vi kan tycka att det finns många likheter. Det är säkert sant. Dessutom säger en del människor att vi är ju djur.
Vi vet att vetenskapens språk beskriver vår verklighet med evolutionen. Det religiösa språket beskriver den religiösa verkligheten, som Bibeln och den kristna läran talar om. Både vetenskapen och Bibeln beskriver samma verklighet på vart sitt sätt. Eftersom de båda beskriver samma verklighet, så kan det ju finnas en eller flera beröringspunkter mellan de båda språken, som visar att de talar om samma verklighet.
Jag har hittat en beröringspunkt mellan de båda språken; där som evolutionen talar om konkurrens och överlevnad, att de starka överlever de svaga, så där talar Bibeln om en motsatt levnadssätt förmänniskor som buden beskriver. Buden ger ingen rätt att döda sina medmänniskor för någon orsaks skull. Den ger inte heller lov att stjäla från en annan medmänniska så att hon tappar fotfästet i livet. Till det som ger fotfäste i livet hör hus, hem, egendom, livskamrat och familj som ger innehåll och mening i livet. Buden ger inte heller lov till att se sin medmänniska som en konkurrent. Din medmänniska är ju din nästa som Gud har skapat, precis som dig. Buden säger liksom samfällt att ”Ni vet hur djuren lever. Men lev inte som de utan som medmänniskor till varandra istället så att ni inte låter någon gå under för er skull, utan att ni tar hand om varandra.”
Meningen med livet är inte att det skall vara perfekt. En sådan värld har Gud aldrig skapat. Skapelsen finns på axeln gott-ont, rätt-orätt. Det här beskriver det vi brukar kalla för etik, att göra det goda och avhålla sig från det onda. Det kallar vi också med ett annat ord för kärlek.
Vi har fått redan något som hindrar Lasaros från att dö ensam, övergiven, fattig och sjuk. Likaså har de rika fått något som hindrar dem från att glömma medmänniskan och från att tänka att de lever åt sig själva, fastän de fått mycket.
Lasaros borde inte dött där vid den rike mannens port! Den rike mannen levde heller inte i okunnighet om vem som låg vid hans port! Men sådant händer fortfarande. När skall vi sluta leva som djuren och istället leva som människor!
Vi vet vad buden säger och ingen är okunnig om dem; kärleks-budet ställer kravet. När vi låter Guds kärleks Ande fylla oss, då vet och förstår vi vad evangeliet ger oss. Det var det som Lasaros fick men inte den rike mannen. Och så stor som skillnaden mellan Lasaros och den rike mannen är efter döden, så stor är skillnaden mellan barmhärtighet och obarmhärtighet.
2. sunnuntai helluntaista, Luuk. 16:19-31, Martin Fagerudd
Martin Fagerudd
Vanda svenska församling