Det finns de som säger att Josef är en konstruerad person och alltså inte en historisk person. Han påminner mycket om GT:s Josef. Han är liksom GT:s Josef en rättskaffens och en rättvisan man. Han ser drömmar liksom Josef i GT, vilket har följder både för dem själva liksom för dem i sin närhet. Det är ett tecken på deras nära kontakt till Gud. Jesu far Josef finns med endast i berättelsen om Jesu födelse. Man känner itne till något om hans liv, varken före eller efter Jesu födelse, inget heller om hans släkt. Han försvinner mycket snabbt ur berättelsen efter Jesu födelse.
Matteus vet liksom alla andra evangelier att Jesus är född av en jungfru, vilket betyder av en ogift kvinna. Endast för Matteus och Lukas är hans födelse en överjordisk sak, fastän de egentligen bara berättar när Jesus blev Guds son och fick den heliga Anden. Alla NT:s författare tar annars ställning till den saken. Paulus säger att Jesus blev Guds son vid sin uppståndelse, Markus säger att Jesus blev vid sitt dop och Johannes säger att Jesus var Guds son före skapelsen.
Matteus problem är det, att Hur kan den ogifta kvinnan Marias son vara av Davids släkt? Det förutsätter GT. Maria hör inte till den släkten. Matteus vet att Josef hör till Davids släkt, och han är den ende möjliga personen för att Jesus överhuvudtaget har en far och hör till Davids släkt. Josef blir Jesu far och Messias blir upptagen i Davids familj och släkt. Det räckte för Matteus att Jesus blev adopterad in i släkten.
Det är annars bara i Matteus evangelium, där Jesus kallas för Josefs och Marias son. I alla andra evangelier kallas Jesus för Marias son. En man som inte hade en känd far kunde inte ara gift. Det var inte Jesus. Han hade ingen familj. Men i hans vokabulär fick familjen och syskon en ny betydelse. Det är alla de som gör Guds vilja.
Väntan på Messias härstammar från kung Davids tid. David är ju GT:s idealkung. Varken före eller efter har Israel upplevt en sådan glanstid. Men inte heller David var jude, han var från Edom. Men trots det gör Gud ett förbund med David, att göra hans släkt till en evig dynasti.
Under tiden efter David hade folket stött på många motgångar, det hade råkat i landsflykt. Då uppstod ett nytt problem: Måste man nu avstå från Guds löfte om Davids eviga dynasti och Messias? Det gjorde man inte, utan man väntade att löftet skulle fullbordas i framtiden. Och den som skulle säkra Davids eviga dynasti är Davids son Messias.
Därför är Matteus så angelägen om att Jesus hör till Davids släkt. Han gör inte som Lukas som konstaterar att Maria och Josef är redan tillsammans när hon blir havande genom helig ande. Han gör inte heller som Markus, som börjar sin berättelse från Jesu dop. Han konstaterar att Maria är havande förrän Josef och Maria blir ett äkta par och säger att Josef inte är Jesu biologiske far, utan han adopterar Jesus som sin son.
Därför gör inte Matteus som Johannes evangelium. Johannes låter Jesus fråga om Messias måste höra till Davids släkt. Jesus svarar själv på frågan med en vers ur Davids psaltarpsalm: ”Herren sade till min Herre, sätt dig på min högra sida tills jag har lagt dina fiender under mig.” Och han frågar: Hur kan Messias vara David son om David kallar honom för Herre? Johannes berättar inte ens om Jesu födelse, varken om Maria eller ens Josef, som han inte känner. Jesus är ju Ordet som finns hos Gud före all tid.
Därför är Josef så väldigt viktig för Matteus. Matteus själv är född jude och dessutom en skriftlärd. Och han hade blivit himmelrikets lärjunge. Han hade blivit kristen. Därför betonar Matteus också hur skriftens löften uppfylldes i Jesus. Det är helt naturligt, ja inte bara det utan ett måste att Messias hör Davids släkt.
Frågan om Jesu släkttillhörighet är inte det avgörande. Fastän någon kan tänka att det är viktigt med detaljerna, så tänk på den stora bilden. Varför skulle frågan om Jesu släkttillhörighet vara så viktig. Inte ens evangelierna är entydiga.
Höjdpunkterna i Jesu liv är det han gör: han möter människor, botar dem, ger dem makten att förlåta synder, han lovar att Gud hör bön och svarar och accepterar människorna villkorslöst i sin gemenskap. De oemotsägliga höjpunkterna i hans liv är ju att han led och dog för människans synder, men Gud uppväckte honom från de döda för att alla skall få det liv Jesus Kristus har. Jesus föddes som en av oss, men vi väntar att han kommer till oss vid världens slut. Då är vår väntan är slut. Han har sagt att på den dagen skall ingen fråga av honom något mer.
4. adventtisunnuntai, Matt. 1:18-24, Martin Fagerudd
Martin Fagerudd
Vanda svenska församling