4. sunnuntai pääsiäisestä, Joh. 15:10-17, Martin Fagerudd

Jesu talar i sitt avsked till lärjungarna om vänskap och kärlek. Vänskap och kärlek är stora och värdefulla ord. Jesus talar inte om vänskap och kärlek i allmänhet utan om sin vänskap och kärlek.
Jesus kallar sina lärjungar för vänner. Hurudan är en riktig vän? Det är en sådan människa som berättar om sitt allra innersta, vad den tänker, känner och vet. Jesus säger att han låtit lärjungarna veta allt som Gud har berättat för honom. Det här är verkligt förtroende vänner emellan och det finns inga hemligheter. Lärjungarna är Jesu vänner och han är deras vän, liksom också vår.
Jesus kan inte tala om vänskap utan att också tala om kärleken. Vi har säkert alla någon slags uppfattning om vad kärlek handlar om. Många kan beskriva den som en känsla. Men så som med allt viktigt, så finns det också bakom kärleken en tanke. Jesus säger att den som kan ge sitt liv för sina vänner har mera kärlek än någon annan.
Tanken bakom kärleken kommer kanske bäst fram i det dubbla kärleksbudet. Vi kommer ihåg hur det nämner fyra viktiga ord, att vi skall älska Gud och medmänniskorna med hela vårt hjärta, vår själ, vårt förstånd och vår kraft. De här fyra orden orden hjärtat, själen, förståndet och kraften omfattar hela det inre livet.
Hjärtat berättar om våra känslor, själen berättar om vår personlighet och förståndet berättar vad och hur vi tänker. Sedan berättar vår kraft om hur vi sätter oss in i olika uppgifter, om vårt tålamod och uthållighet. Ger vi lätt upp när vi möter på motstånd eller orkar vi inte om det bara känns tråkigt. Vårt hjärta, själ, förstånd och kraft berättar hurudana människor vi är. Dessa fyra ord beskriver hela vårt jag.Visst önskar vi att vår person skulle behaga alla människor i vår omgivning, men vi vet att det inte är möjligt.
Säkert vill var och en att man skulle vara bra på alla områden, att våra känslor skulle vara uppriktiga, att vår personlighet skulle vara lämplig på alla sätt, att vårt förstånd skulle vara till nytta för uppgiften och att vi i vår kraft skulle vara uthålliga och inte ge upp.
Idag har 12 ungdomar slutfört sin hjälpledarutbildning för församlingens konfirmand-arbete. De har uthålligt studerat vid sidan om sitt skolarbete och uppoffrat mycket av sin tid för att få en viktig uppgift i församlingen. Idag har vi glädjen att installera dem i sina uppgifter och välsigna dem på gammalt kristet sätt med förbön och handpåläggning. Vi ber att de skall få känna att de utför en viktig uppgift och att de också skall få känna att de växer och känner av Guds närvaro i sina liv.
De här 12 ungdomarna har tagit steget ut. De bekänner sin tro, har ställt sig till församlingens förfogande och vill vara Guds medarbetare. De har säkert redan kännt av Guds välsgnelse i hans goda ledning och hjälp. De vet att de inte är ensamma i uppdraget, utan att det är han som gett det.
Det betyder att allt inte beror på er. Allt beror på Guds kärlek. Han har älskat hela världen så mycket att han lät Jesus ta på sig allt för att vi skulle få evigt liv. Han är vår vän och hans kärlek är likadan alltid, trogen och utan svek.
Guds har låtit oss veta genom Jesus sin innersta vilja och vi har vi fått veta Guds innersta hemligheter. Vi vet alltså vad vår herre tänker. Församlingen är Guds vän och församlingen vet att hon är innesluten i Jesu kärlek, som alltid är omsluten av Faderns kärlek. Därför är Guds kärlek grunden till församlingens fullkomliga glädje.
Därför ger Jesus bara ett bud till sina lärjungar ”älska varandra”, rätt och slätt och utan krusiduller. Det är så enkelt att vem som helst minns det när som helst. Han ger detta bud för att alla lärjungar i alla tider skall veta att församlingen alltid är innesluten i Faderns och Sonens kärlek.
Vi har aldrig förtjänat eller själva uppnått Guds kärlek. Han älskar oss inte heller på grund vår förmåga att älska eller att skilja på gott och ont. Det har sin grund i Faderns och Sonens godhet och osjälviska kärlek. Det synliga tecknet för Faderns och Sonens kärlek är korset. Korset förenar oss alla, fastän vi inte skulle vara överens om allt. Oberoende så drar Jesus oss till korset, till sig och det eviga livet.