Apostolien päivä, Mark. 3:13-19, Martin Fagerudd

Jesus hade nog åtagit sig en övermäktig uppgift. Han hade samlat 12 lärjungar från många olika befolkningsgrupper, vilka alla hade sina egna, sinsemellan oförenliga strävanden. Han gjorde inte som fariseérna som alltid samlade runt sig likasinnade. Han kunde förstås ha tagit efter dem.
Jesu lärjungar var en brokig skara: fyra är fiskare, lika lågt ansedda som herdar och tullmän. En är faktiskt tullman, Matteus, han som först hette Levi. Åtminstone två är aktivister eller låt oss säga som det är, terrorister, som med våld kämpade emot romarna. Bröderna Jakob och Johannes drog inte sig för att genast utnyttja situationen för att förbättra sina positioner i Guds rike, när de andra blev rädda.
Men alla lärjungar har två gemensamma drag. De har alla ett lågt socialt anseende. Men de ville alla också förbättra sin position. Därför hade de anslutit sig till Jesus för att han hade lovat att deras position i Guds rike kommer att radikalt förbättras jämfört med deras jordiska liv.
Jesus hade slagit sig ihop med ett pack opportunister, som försökte utnyttja varje situation för att få det bättre. De hade ingen utbildning för att följa honom. Men det tyckte inte Jesus var något problem. Han hade bara sagt Följ mig! Och de följde. Hur skall Jesus få den här gruppen att dra åt samma håll.
Å andra sidan är det där med likasinnat en överskattad egenskap. Det finns en bra berättelse i GT om likasinnade. Det är berättelsen om Babels torn.
Den berättar att hela jordens befolkning talade ett språk. Dessutom tänkte alla på samma sätt. Kommunikationen var perfekt, man förstod varandra fullkomligt och det var lätt att komma överens.
Det leder till att man kommer på iden att bygga ett torn som räcker upp till himlen. Syftet med detta bygge var att göra sig ett namn, för att göra folket ännu starkare och enhetligare.
Visst är det förstås en god sak att människor kan vara överens. Det sker en dramatisk förändring när Gud förbistrar deras språk, så att de inte förstår varandra. Just då sker det som folket mest fruktade, att de blir kringspridda runt hela jorden. Babels folk hade glömt något väsentligt i sin gemenskap. Deras gemenskap var stark, de ville bygga sitt himmelrike på jorden. Men utan Gud.
Guds folk är inte som Babels folk. Guds folk bygger inte på ett språk, eftersom Guds folk talar alla språk. Guds folk tänker inte på samma sätt, utan Guds folk tänker på många olika sätt, som berikar människor tankar. Det hjälper människan att finna lösningar till problem som dyker upp och försvårar människors liv.
Guds folk gör överhuvudtaget inget utan Gud. Guds folk kan vara oense i de flesta saker, men det utesluter aldrig Gud. Han är för oss grunden för allt liv och arbete, framför allt genom det han gjort i Jesus, i hans lidande, död och uppståndelse.
Guds folks enhet grundar sig på Andens enhet i tron. Ännu finns det Babels folk och det är ett sådant folk som betonar enheten utgående ifrån något som är mindre än Gud. Men något mindre än Gud kan inte binda samman, kanske nog för en tid men sedan ebbar det ut.
Vändpunkten i lärjungarnas liv sker, när de efter Jesu uppståndelse får den heliga Anden. Då blir också uppgiften klar som Jesus hade tidigare gett dem. Från och med nu jobbar de för samma sak tillsammans, utan att tänka på sin egen position.
Jesus fick dem inte att dra jämt, under sin tid som deras lärre och vägledare, eftersom de i nödens stund överger honom. Han får dem inte att dra jämt förrän han uppstått och gett dem Anden som han får av Fadern och utgjuter över de tolv. Då får de kraften att vittna om Jesus, börjande med Jerusalem och därifrån ut i hela världen.
Också Babels folk blev skingrat i hela världen, eftersom det tappade det som höll det samman, för att samma tankar inte kunde hålla dem samman när de förlorade det gemensamma språket.
Guds folk spreds ut i hela världen för att de hålls samman av något som är starkare än samma språk och samma tankar. Var och en hörde evangelium på sitt språk, och var och en av dem fick syndernas förlåtelse och den heliga andens gåva genom dopet, för att Guds folk är varken det samma språkets eller de samma tankarnas folk, utan Andens folk.