I ett av de många matlagningsprogrammen på televisionen finns bl.a. ett som heter Mitä tänään syötäisiin? eller på svenska Vad skulle man äta idag? Många trötta människor kanske ser på det för att söka inspiration till att göra en god middag åt familjen. Eller så ser man på det bara för att få vila ut utan behöva tänka på något annat efter en lång dag. När vi blir bjudna på ett varmt mål mat, när vi som mest behöver det, så känner vi att vi är föremål för största omsorg och omtanke. Det kallas också för kärlek.
Jag har annars märkt att människan är som mest skapande när hon känner sig trygg. Se till exempel på de små barnen. De låter sin fantasi och skaparglädje flöda i lekar och upptåg där i hemmets trygghet och lekarna tar de mest fantasifulla vändningar. Jag brukar ofta bara förundra mig över människans skaparförmåga. Men människan är skapt till att vara skapande. Det ger hon uttryck för när hon känner sig trygg.
I dag betraktar Jesus Guds skaparglädje i fåglarna och blommorna. De är bland de vackraste vi kan upptäcka i naturen. Både fåglarna och blommorna är fria och de lider ingen nöd, eftersom Gud ser till att de får det de behöver för dagen. Det gör dem trygga och då ger de prov på det allra vackraste. Fastän Jesus talar om sparvarna, som är bland de mest anspråkslösa fåglarna till sitt utseende, så ger de uttryck för sin frihet och trygghet så att de flyger nära människors bosättningar. Det får människan att förundras över deras liv och naturens rikedom.
Jesus vill att vi skall upptäcka Gud som skapat oss och inplanterat oss i hans trygga närvaro och värld. Han har gjort det för att vi inte skall bekymra oss för det vi behöver för dagen eller för att försöka trygga våra liv. Jesus säger att Gud har ju redan tryggat vårt liv.
Jesus i sin predikan idag att ”gör er inga bekymmer”, så betyder det att Gud har allt i sin hand. Jesus påminner oss att Gud är vår Far och vi är hans barn, så han tar hand om oss. Eftersom vi är hans barn så har vi redan en sådan trygghet och frihet som ingen annan kan ge oss. Gud vill bara att vi som hans barn skall låta vår skaparglädje komma fram. Vår skaparglädje hjälper våra medmänniskor.
När Jesus säger åt sina lärjungar, att de inte skall bekymra sig för vad de skall äta, så vet han att det kunde ibland gå dagar när det inte fanns något på bordet. Det har annars varit på det sättet i vårt land, och det är det fortfarande för många i vårt land. Så är det förstås också på många håll i världen.
Trots att det är så här så vågar Jesus ändå säga dem att de skall ställa Gud först och lita på hans faderliga omsorg. Det gör han i uppmaningen att först söka Guds rike och rättfärdighet. Guds rättfärdighet är det samma som hans godhet. Och att söka Guds rike är att söka Gud själv. Han berättar inte någonstans i evangeliet hur man skall söka Guds rike. Men han ger en vink: Jesus säger att Guds rike kommit nära i hans gärningar. Då är det lättare att förstå vad han menar. Det betyder att, håll er nära mig, kom till mig alla ni som är tyngda av bördor, så skall jag ge er vila.
Hos Jesus känner vi oss inte pressade. Han ger oss trygghet. Det är den frihet Gud gett åt sina barn. När vi är trygga ser vi vad Gud i sin godhet ger oss och att inget fattas oss.
Guds rike och rättfärdighet berättar om Guds närhet. När vi upptäcker hans närhet kan vi bli kanaler för Guds godhet till våra medmänniskor.
Guds godhet kommer fram i Jesu verksamhet. Det är Jesu rättfärdighet som har blivit vår rättfärdighet. Det är hans godhet som har blivit vår räddning.
Guds skaparglädje kommer före alla våra bekymmer när Jesus uppstår från de döda. Gud ger oss inte bara trygghet och frihat som hans barn. Han inte bara har omsorg om oss. Den kan vi också få erfara i stunder när vi som mest behöver det, därför att han har redan sett oss förrän vi blev till. Han är nära oss i alla tid.
Luomakunnan sunnuntai, Matt. 6:25 – 34, Martin Fagerudd
Martin Fagerudd
Vanda svenska församling