Valvomisen sunnuntai, Mark. 13:33-37, Martin Fagerudd

Martin Fagerudd
Vanda svenska församling

Försov dig inte! Du har säkert hört det här. Det var säkert din mamma eller din pappa som kom för att väcka dig. Jag har hört det många gånger. Inte bara i min ungdom. Morgnar har alltid varit tunga för mig, eftersom jag vaknar så långsamt. Och jag vet att min mamma hade jättejobbigt att få mig iväg till skolan och till studierna. Men mamma var alltid envis och hon väckte mig alltid så vänligt och att jag bara måste stiga upp. Och så var ju kaffet färdigt. I dag skulle vi också börja väldigt tidigt här, redan halv tio. Det kan vara kämpigt ibland.
Nu är det inte bättre än att Jesus säger också idag Håll dig vaken! Somna nu inte om! För snart börjar det hända! Så sa han åt sina lärjungar i trädgården där han bad sin sista bön. Men Petrus, Jakob och Johannes drog långa timmerstockar. De orkade inte hålla sig vakna fastän Jesus, som är deras lärare, Mästare och som lärt dem allt om Gud, var ängslig inför sitt lidande som han visste att skulle komma. Jag tror att om lärjungarna skulle verkligen ha fattat det, vilket de inte gjorde då, hade nog handlat på ett annat sätt. Men lärjungarna såg inte så långt fastän allt började hända redan följande morgon efter Jesu sista bön.
Men idag talar Jesus inte om sin sista stund, utan om tidens sista stund. Han menar att eftersom allt har en början, som började med Guds skapelse, så har allt också ett slut, när han kommer tillbaka. Det igen betyder inte att allt slutar med en katastrof. Nej. Jesus säger Jag gör allting nytt.
Ibland behöver man något nytt, ett par skor, en ny rock eller en mössa när det blir kallare. Förresten är alltid roligt med nytt. När man fått det nya så märker man, att det är så mycket bättre än det gamla som ofta är slitet och inte håller mera.
Så är det med Guds rike, som Jesus säger, att skall göra allting nytt. Det nya måste vara så mycket bättre för att den gamla världen har blivit gammalt och sliten i vår hand.
Det är bara så, att vi kan inte gå i butiken för att titta på förhand, på samma sätt som vi gör när vi vill skaffar oss en ny mössa istället för den gamla vi har. Vi har aldrig sett Guds rike och vi har aldrig hört hur det är. Annat än förstås vad Jesus berättar.
Det Jesus berättar om Guds rike har han endast kunna förklara med liknelser. Han säger ju, med Guds rike är det som när en kvinna gör en bröddeg, eller med Guds rike är det som när en man finner en pärla i en åker.
Det kan kännas tufft och säkert frustrerande att vänta på något man inte känner till. Det kan vara svårt att ens vara nyfiken på det. Därför kan det kännas onödigt att vaka och vänta. Jesus menar inte att man inte skall sova, och vara sömnlös och orolig hela tiden. Han menar bara att sov men stig i tid opp.
Att stiga tidigt opp är inte det enda tuffa som en ung människa måste vara med om. Visst är det viktigt att stiga upp i tid, men lika viktigt är det också att gå lägga sig i tid. Människan behöver få vila tillräckligt. Vi är skapta på det viset att egentligen så är det just vårt huvud som behöver mest vila. Vår kroppåterhämtarsig efter arbete. Det är inte bra att vaka och äännu mindre bra är att unga människor vakar. Huvudet hålls inte klart utan vila. Särskilt är det viktigt att hålla huvudet klart när det gäller tro.
Kära konfirmander. Det är er personliga tro som ni bekänner idag, liksom vi alla andra. Nu är tron ingen prestation, inget som vi måste utföra, för att få den. Den är en gåva, som vi får just för att vi är dem vi är. Tron Gud skänker oss, är inte en massa krav. Tron är tillit till Gud. Det är just den som öppnar sig och mognar för dig under tidens gång när du lever med den.
Det är inressant att få växa på det viset. Hoppas du får vara med om många sådana aha-upplevelser hurudan Gud är och hur han jobbar här i världen, och framför allt hur han tar hand om dig. Sov väl, så orkar du. För idag så säger Jesus Stig sedan upp i tid så ni inte missar någonting!