3. paastonajan sunnuntai, Luk. 11:14–23 (24–26), Martin Fagerudd

Martin Fagerudd
Vanda svenska församling

Det är lätt att erkänna, att det onda är en verklighet i världen. Varför finns det onda här i världen? Hur har det kommit hit och varifrån kommer det? Det här är väldigt teoretiska frågor, som jag inte tror att någon riktigt sysselsätter sig med, eftersom det onda inte är något problem som vi löser genom att teoretisera. Det onda är något som något som vi själva erfar, ser och möter varje dag. När vi gör det, då frågar vi Varför?
Det onda är inte heller någon teori i Bibeln, som annars inte heller förklarar det ondas ursprung, utan konstarerar att det bara finns. Visst förklarar den nog att det onda kom in i världen genom människan. Därför är det just till människan som det onda alltid relateras i Bibeln.
Det onda skapar lidande. Visst finns det mycket lidande som är förvållat av människan. Men människor råkar också ut för olyckor där det är svårt att säga på vilket det skulle vara människans fel, som t.ex. naturkatarstroferna som skördat tusentals liv den sista tiden. Därför frågade man också Jesus om de 18 männen hade för synd vilka hade omkom i ett tornbygge. Jesus svarade att det var en olycka och ingalunda berodde den på att de 18 männen skulle ha varit syndigare än alla andra.
Man ansåg nämligen på Jesu tid att de som drabbats av sjukdom eller olycka hade förtjänat det. Varje sjukdom eller olycka var en följd av någon synd man själv eller ens förfäder hade gjort. Vi kan föreställa oss hur de sjuka och olycksdrabbade kände sig, utstötta och förbannade av människor och Gud. Det var alltså en fråga om synd och straff eftersom Gud är rättvis och styr världen.
Visst är en sådan värld mycket svart-vit i våra ögon. Men inte är det tänkandet så främmande i våra dagar heller. Man kan lätt säga om sina drabbade människor Det är deras fel. De kan ta hand om det själv.
På grund av denna syn ansåg man följaktligen också på Jesu tid att det vara onda andar som gav upphov till olika slags sjukdomar. Det enda sättet att bota de sjuka var genom att driva ut onda andar eller exorcism som det också kallas. Det gjorde fariséerna och deras lärjungar. På det viset botar också Jesus sjuka människor. En gång botade han en människa med en stum ande. Människan kunde alltså inte tala, men när den onda anden eller demonen for ut, började han tala.
Det är ett häpnadsväckande under för många som ser det här, och också för oss. Men några andra funderade Hur kan Jesus, som är den där galna predikanten från Galiléen, bota en sjuk? De drar slutsatsen att Jesus botar med hjälp av djävulen.
När Jesus svarar dem så tar han fasta just på den punkten. Han menar att Hur skulle verkligheten vara så upp och ner att djävulen skulle göra det goda? Då jobbar ju djävulen emot sig själv. Men det är ju omöjligt. Så säger han med liknelsen om den starka mannen att djävulen är stark, men att Gud är ännu starkare och att han har övermannat djävulen.
När Jesus talar om Guds finger, så menar han att Gud faktiskt ingriper i människornas liv. Det är många som tvivlar på att det överhuvudtaget finns en Gud, som också är god. När Jesus talar om Guds finger så talar han om Gud som gör under, hans fingrar har format den underbara skapelsen, både himmel och jord. Gud finns verkligen och han ingriper verkligen i människornas värld, fastän han är så oändligt mycket större än vi kan beskriva honom. Jesus vill hjälpa oss att öppna ögonen för Gud. Vi ser lätt den den söndriga världen, allt som förstör det fina i livet, men Jesus kallar oss att se det goda som finns där och lita på att Gud finns och att han är god.
Vi lever inte i en en perfekt värld. Det påstår inte heller Bibeln: om det finns utrymme för hat och våld så finns det också utrymme för kärlek och godhet. När Gud skapade himmel och jord så såg han på sin skapelse och såg att den var god. Vi kan se flere tecken på det, livet fortsätter, naturen föds på nytt varje vår, människor som bryr sig om varandra och om sig själva.
Gud har ingripit otaliga gånger i våra liv. Första gången när vi blev till och föddes. Men han lämnade inte, för att vi inte skulle bli det ondas egendom. Han tog oss till sig och det skedde när prästen sade i dopet, efter att ha tecknat korstecknet på pannan och på bröstet Gud, den barmhärtige, har genom sin Son Jesus Kristus berett dig frihet från syndens, dödens och ondskans välde. Må han ge dig kraft att varje dag dö bort från synden och leva för Kristus.
I dopet har vi också fått en ande, det är den heliga Anden, som hjälper oss att veta och tro att Gud ingriper i världens gång men också i våra liv. Den heliga anden hjälper oss inte bara att tro det, utan den hjälper oss att be om Guds ingripande i vårt liv eller någon annan människas liv, när vi eller någon annan behöver det. Vi behöver Guds hjälp varje för han är god. Gud hör i alla situationer och han är alltid öppen för våra böner – och han har också lovat att svara.