Kära kristna vänner. Det är lätt att hålla med många att ordet herde är ett föråldrat begrepp. Det finns inga herdar mera, säger somliga, i alla fall inte sådana som vallar får och kor. Men jag känner flere som som fick som barn valla kor på sin hemgård.
Men visst det finns ännu herdar, eftersom ordet redan i bibeln står i den allmänna betydelsen både världslig och andlig ledare. Vi vet att i alla moderna sammanhang så betonas just ledarskapets betydelse och vi vet också att det inte är någon modern uppfinning. Inte minst i det kyrkliga, där vi verkligen har en gammal tradition. Biskopar, kyrkoherdar och pastorer har alltid kallats för herdar, vilket är ganska naturligt eftersom vi titulerar våra församlingspräster med det latinska ordet pastor som betyder herde.
Ledarskapet är ändå ett universellt fenomen. Var och en som har en ledarposition är på sätt och vis en herde. Den personen sköter framför allt att organisation han leder följer sin uppgift. Dessutom förstår var och en att ledaren också måste sköta om personalen så att den trivs och har förutsättningar för att sköta sin uppgift framgångsrikt.
Nog kan organisationen också råka ut för krissituationer och senast då märker man behovet av en god ledare. Jesus beskriver en sådan krissituation. En varg kunde utgöra ett stort hot ännu för drygt hundra år sedan för alla får och kor, inte minst med tanke på att det var ofta barn som vallade djuren ute i skogarna eller i skärgården. Att låta vargen riva fåren hotar både herdens egendom, utkomst och arbete.
Jesus tar också upp en annan sida i herdens arbete. Den som är herde eller ledare måste vara hängiven sitt arbete, så att denne inte överger sin uppgift, vilket skulle vara en katastrof för hjorden som herden fått till uppgift att ta hand om.
Rakkaat kristityt ystävät. Ihmiset kutsuvat Jeesusta opettajaksi, mestariksi ja jopa ”rabbiksi”, joka on kaikkein kunnioittavin arvonimi opettajalle. On ehkä kiinnostavaa tietää että raamattu ei alkukielessä käytä opettaja-sanan vastinetta pedagogi eli paidagogos, joka sanatarkasti suomenkiellellä merkitsee henkilöä joka saattaa lapsen kouluun. Opettajan tehtävien eräs ulottuvuus on nimenomaan opin tielle ohjaaminen.
Jeesuksesta käytetään ehkä useimmiten sanaa didaskalos jonka eräs merkitys modernissa kielessä tarkoittaa sitä joka opettaa tulevia opettajia. Jeesus opettaa seurakunnan tulevia opettajia eli apostoleita. Ja henkilöä joka on saavuttanut oikeuden ohjata muita samaan tehtävään on vanhastaan kutsuttu mestariksi. Mestari hallitsee alansa kiitettävästi ja tuntee perinteen ja eri tapoja opettaa. Huomaamme Jeesuksen opetuksista että hän käyttää useita eri yleisesti tunnettuja opetusmenetelmiä. Sellaiset mestarit, jotka olivat saavuttaneet yleisen arvonannon kaikkialla yhteiskunnassa olivat sitten kaikkien kunnioittamia rabbeja.
Kun ihmiset halusivat esittää Jeesukselle jokin asia, ongelma tai kysmys jonka he halusivat hänen ratkaisevan, he käyttivät juuri näitä kolmea arvonimeä opettaja, mestari tai rabbi osoituksena arvonannostaan Jeesusta kohtaan.
Paimen on muuten sana jota muuten kukaan Jeesuksen kohtaamistaan ihmisistä ei käytä hänestä. Se ei ole mikään tavattomuus, vaikka siitä huolimatta Israelista löytyi paimenia. Paimen ei oikeastaan ole arvonimi Jeesuksen ajan ihmisten keskuudessa. Se johtui siitä että paimenilla oli huono maine. Jouluevankeliumin yhteydestä meillä saattaa olla sellainen mielikuva että paimen on oikeastaan hyvä ja arvostettu ammatti. Meidän on kumminkin muistettava että Jumalan ilmestyminen paimenille kohdistui juuri siihen työväen osaan joka oli huonojen ihmisten maineessa, yhdessä merimiesten, tullimiesten ja muiden syntisten kanssa. He nauttivat kaikkea muuta kun opettajan arvonantoa.
Israelin kansan keskuudessa myös johtajilla oli huono maine, varsinkin pakkosiirtolaisuuden ajan johtajilla. Jeremia kritikoi maallisia johtajia säälimättömästi ja syyttää heitä kansan harhaanjohtamisesta ja jopa hajottamisesta. Johtajat jos ketkään olivat tehneet työtä puolella sydämellä, laiminlyöneet tai suorastaan paenneet tehtävistään kutan profeetta Hesekiel sanoo ”Minun paimeneni eivät välittäneet lampaistaan. He paimensivat vain itseään.” Kansa oli kuin ”lampaat ilman paimenta”. Sen tähden Jumala sanoo profeetta Hesekielin suulla ”Niin kuin paimen pitää huolta lampaistaan, …niin minä huolehdin lampaistani ja haen ne turvaan kaikkialta.” Juuri paimenpsalmi kertoo meille Jumalan hyvästä huolenpidosta. Hän on juuri se hyvä paimen joka pitää huolta laumastaan eli kansastaan.
Kära kristna vänner. Ingen människa kallar Jesus för herde. Det är bara han själv som använder det ordet om sig. Det gör han fastän det inte var en uppskattad titel i Jesu samtid.
Men han kallar sig för herde för att i Bibeln är det bara Gud själv som använder ordet om sig. Det gör han för att visa sin godhet. Därför kan ingen annan göra anspråk på denna titel i dess egentliga betydelse, ingen annan än Jesus, därför att han är god. Han är god därför att han är herde i dess viktigaste avseende. Han överger varken sin uppgift eller sin församling fastän stora faror hotar. Det är just hans liv som är garantin för församlingens säkerhet, eftersom han är den enda garanten för förlåtelse och evigt liv. Att han är det beror på att Jesu herdeskap avviker från alla andra tidigare och senare herde- och ledaruppgifter. Han är den herden, som ger sitt liv till lösen för hjorden.
Till sist påminner Jesus att hans herdeskap har ett syfte som i vår tid har hamnat i skuggan, men som vi inte får glömma. Jesus leder hela sin församling och kyrka, för att det skall bli en hjord och en herde.