Helatorstai, Joh. 17:24-26, Martin Fagerudd

Jag tror att vi just med hjälp av Apostlagärningarnas berättelse har en mycket konkret uppfattning om Jesu himmelsfärd, särskilt när vi tänker på att de andra skrifterna i NT säger ganska ganska litet om saken.
Markus evangelium berättar där det ursprungligen slutar i 16 kapitlet och den 8 versen att kvinnorna som besökte graven på sabbaten ”lämnade graven och sprang därifrån, darrande och utom sig. Och de sade ingenting till någon, för de var rädda.” det berättar inget om himmelsfärden för att inte tala om uppståndelsen.
Matteus evangelium igen beskriver i slutet hur de elva lärjungarna möter Jesus i Galileen. Vid detta enda tillfälle som Matteus evangelium beskriver när den uppståndne möter lärjungarna, har Jesus redan sin himmelska härlighet, det är all makt i himlen och på jorden. Därför beskrivs ingen himmelsfärd.
Johannes evangelium berättar igen att Jesus hela tiden har sin himmelska härlighet som hans gärningar är en återspegling av. På en punkt skiljer sig Joahnnes evangelium från de två första. När Jesus uppenbarar sig för lärjungarna är det Tomas tvivlaren som vill ha konkreta bevis. Han får sticka fingret i Jesu sår så att han förstår att Jesus är levande igen.
Johannes berättar mycket konkret om Jesu uppståndelse, men ändå inget om hans himmelsfärd. Det enda i denna riktning kan man ana sig till när Jesus uppenbarar sig för Maria. Då säger Jesus ”Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder och säg dem att jag stiger upp till min fader och er fader, min Gud och er Gud.” Med det menas att Jesu kropp förvandlas till den himmelska kroppen.
Lika konkret som Johannes berättar om Jesu uppståndelse gör och om inte ännu mer Lukas, som är författaren till Apg. Men till skillnad från Johannes berättar Lukas inte om någon förvandling till någon himmelsk kropp. Istället berättar han i Apg att Jesus visade sig under fyrtio dagar efter påsk för lärjungarna. Inte bara det utan han undervisade dem också om Guds rike.
När dessa dagar är till ända, ger han dem ett löfte och en uppgift. Först ger han dem löftet om den heliga Anden och sedan ger han dem uppgiften att vittna om honom i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.
Därefter lyfts han upp i höjden och ett moln tog honom ur deras åsyn. Molnet är tecknet på Guds närvaro och att det är han som handlar. I GT berättas att Gud i form av en molnstod ledde Israels folk ut ur Egyptens fångenskap.
Likaså när Lukas berättar om Jesu uppståndelse kan man märka hur konkret han berättar. Två lärjungarna på vandring till Emmaus utan att de vet tillsammans med den Uppståndne. När de äter med honom sitt kvällsmål upptäcker de vem det är när Jesus bryter brödet som han alltid hade gjort.
När Jesus uppenbarar sig för lärjungarna blir de förskräckta, därför att de tror att de ser en ande. GT säger att man inte skall ta kontakt med de döda. Det är onödigt eftersom Gud tar hand om dem. Istället uppmanar han oss att koncentrera på de levande och på livet.
Men Jesus visar lärjungarna att han är livslevande och säger ”Se på mina händer och mina fötter, det är jag och ingen annan. Känn på mig och se på mig, en ande har inte kött och ben, och det kan ni se att jag har.” Då de på grund av sin glädje och förvåning ännu inte kunde tro, frågade han dem: ”Finns det något att äta här?” För att ytterligare försäkra dem ber han om en bit fisk och de såg hur han åt den. Det berättar igen om kroppens uppståndelse och det berättar att allt det goda Gud gör sker här i denna värld, som är Guds goda skapelse, fastän vi inte alltid ser det för den söndriga värld som ofta kan skymma Guds goda skapelse.
Men så där nära är himlen och så där nära kan den erfaras. Det verkligt andliga är nämligen mycket konkret. Men så har också Gud skapat oss att erfara allt det som Gud gör som kroppsliga varelser. Därför uppmanar Jesus oss att i kärlek till Gud och medmänniskan göra för våra medmänniskor det som vi själva önskar att våra människorna skall göra för oss, när vi som mest behöver hjälp.
Därför kallar Jesus just sin död för härlighet och sin konkreta korsdöd för upphöjelse, därför att det är just hans kroppsliga död som skänker honom och Gud härlighet. Det igen gör att vi känner igen Gud och Kristus. Hans korsdöd en upphöjelse därför att han genom den drar han oss alla till sig.
Det är just genom sin korsdöd, som han får tillbaka den härlighet och upphöjelse han hade som Guds son, förrän han kom som människa till sitt folk. Just hans död är härlighet eftersom den skänker oss frälsning. Det skulle igen inte ha varit möjligt om inte Jesus fötts och blivit människa, som hela NT understyrker och betonar. Så här konkret handlar Gud i historien, som han började med i skapelsen.
När de två männen i vita kläder frågar lärjungarna, som Apg berättar: ”Galileer, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen skall komma tillbaka just så som ni har sett honom fara upp till himlen,” så vill just den här dagen förklara varför Jesus, trots att han är osynlig för oss, ändå är verkligen närvarande.
Kristi himmelsfärds dag berättar, att Jesus är ouppnåelig för oss, på samma sätt som Gud. Han är upphöjd och helig. Men fast han är upphöjd och helig och ouppnåelig för oss, är han ändå nära oss. För det första är han närvarande genom församlingens sin ande, som han lovade sin församling. Det är den kristna församlingens erfarenhet från begynnelsen att det speciellt är den heliga anden, som kännetecknar Jesu närvaro, välsignelse och omsorg om församling.
Just i evangelium enligt Johannes, som är dagens evangelium, där Jesus ber för församlingen, säger han att alla som Fadern gett honom skall vara med Jesus där han är, för att de skall få se hans härlighet, för att Guds kärlek som finns i Jesus skall vara i oss.
I samma Johannes evangelium säger Jesus också i sin bön att han gett sina lärjungar Guds ord och att hans lärjungar bevarar ordet. Genom orden inte bara minns vi vad Jesus sagt utan genom dem har vi också kontakt med honom. Han är inte långt borta från någon enda av oss, utan nära. Förutom de konkreta bevisen på guds närhet Anden och Ordet har vi också den konkreta gemenskapen med Jesus i den heliga nattvarden. Fast vi förkunnar Jesu död genom att fira den, så har vi samtidigt gemenskap med den Uppståndne. På de här konkreta sätten får vi vårda vår gemenskap med Jesus som är ouppnåelig, men nära oss var och en. Anden, ordet och sakramenten inte bara påminner och uppmuntrar oss om att vi varje dag får vara i kontakt med vår Herre och Frälsare, utan de berättar att historien och hela verkligheten är Guds. Amen.