Julen har många ansikten. Det kan utläsas redan från högtidens namn, som ursprungligen betyder de nordiska folkens midvinterfest och jordbruksårets avslutningsfest. Ordet härstammar från de germanska språkens ord för fest. Finska språkets två ord joulu och juhla kommer från samma grundord.
En sådan fest har alltså firats här i Norden före kristendomens ankomst. Den mörka årstiden då man inte kunde sköta jordbruksarbetet, inte ens jaga, har varit mycket lämplig för en liten paus från vardagens sysslor. Den mörkaste tiden har också haft något hemlighetsfullt och mystiskt över sig och detta har utnyttjats när festen firats. Det var nödvändigt att förbereda sig för festen med mat och dryck och också med olika program.
De här dragen av en allmän fest har bevarats i julen och det känns som om de förstärkts samtidigt som julens kristna budskap har åsidosatts. Idag koncentrerar sig köpcentren på att öka försäljningen före julen. Det är lätt att förstå eftersom många affärer gör sina bästa resultat just då. Ur den synpunkten är julen fortfarande en midvinterfest som man måste förbereda sig för. Skolornas julfester var på sin tid tillfällen då julens kristna budskap tydligt lyftes fram. Men nu är julevangeliet och psalmen Av himmels höjd på förbjudna listan i många skolor.
Men trots detta har den kristna julen firats redan tusen år i Finland och dess budskap tilltalar människor ännu under denna midvinterfest. Det finns många exempel på det. Ett av de starkaste exemplen på hur julen fortfarande påverkar oss är hur populära julsångerna är.
Hur midvinterfesten och julen alltjämt existerar sida vid sida ser man tydligt i Viktor Rydbergs dikt Tomten, som utkom år 1881 i Ny Illustrerad Tidning i Sverige. Dikten är nuförtiden också en populär julsång. Centralfiguren i dikten är gårdstomten, som sköter gården medan husfolket sover. Man trodde på sådana skyddsandar i jordbrukssamhället på den tiden. Det fanns hemtomten, ladugårdstomten och bastutomten. Som lön ville tomtarna bara ha lite mat samt rätten att bo eller till att ta sista badet i bastun efter att husfolket badat färdigt.
Tomten i Rydbergs dikt vakar i nattens köld medan månen lyser upp omgivningen. Han går för att hälsa på djuren och vakthunden, som han alla känner bra samt grubblar samtidigt på djupa frågor. “Tomten står så grå vid ladugårdsdörr, grå mot den vita drivan, tittar, som många vintrar förr, upp emot månens skiva. Tittar mot skogen, där gran och fur drar kring gården sin dunkla mur, grubblar, fast ej det lär båta, över en underlig gåta.” Tomten konstaterar om denna fråga: “nej, den gåtan är alltför svår, nej, jag gissar ej detta.” Och som vi brukar göra när frågan låter övermäktig, gör också tomten. “Inom kort slika spörjande tankar bort, går att ordna och pyssla, går att sköta sin syssla.”
Men vad är tomtens stora fråga, som han inte tycks hitta ett svar på? Den
stiger upp i minnet på nytt när han tittar på det sovande husfolket. “Så har han sett dem, far och son, ren genom många leder slumra som barn; men varifrån kommo de väl neder? Släkte följde på släkte snart, blomstrade, åldrades, gick – men vart? Gåtan, som icke låter gissa sig, kom så åter!” Det är tyst i skogen, men tomten hör mitt i tystnaden helt sakta bruset av forsen i fjärran. Han tycker sig I bruset höra “tidens ström, undrar, varthän den skall fara, undrar, var källan må vara.”
Ursprunglingen var Tomten inte en juldikt. Men med tiden bidrog tomtefiguren, som illustratören Jenny Nyström hade skapat, till att diktens gårdstomte blev en jultomte. Och när Lyyli Wartiovaara-Kallioniemi komponerade dikten år 1945, blev den julvisan Midvinternattens köld är hård.
Men den grundläggande existentiella frågan som Rydberg tar upp i sin dikt, som gäller människolivets mål ock mening, frågan om “vadan och varthän”, var säkert aktuell förr i tiden också under den nordiska midvinterfesten. Rydberg svarar inte på frågan. De forntida finnarna svarade med sina mytiska sagor. När kristendomen kom till Norden fick man ett nytt svar på tomtens fråga. Det nya svaret öppnar sig i julevangeliet. Svaret avslöjas i änglarnas sång och i Jesusbarnets krubba. På julnatten öppnades himmelen och änglarnas budskap var att allt liv härstammar från hela vår skapelses Gud. Livet här på jorden uttrycker Hans godhet. Varje barn som föds är livets budskap från Gud. I Jesusbarnet öppnade Gud på ett särskilt sätt sin närvaro i detta liv. I övrigt vet vi inte mycket om Gud, men Jesus öppnade Guds grundväsen för oss och detta grundväsen är godhet.
Det här får vi uppleva särskilt under julen. Då får vi en vilja att göra gott och vi kan upptäcka hur godheten på så sätt växer. Det är det enda sättet att övervinna den ondska vi möter under livet. Detta är julens budskap även i år. Och vi förenar oss i detta när vi sjunger: Ära vare Gud i höjden och frid på jorden bland människorna som han älskar.