Kirkastussunnuntai, Mark. 9:2-8, Martin Fagerudd

Bibeln handlar egentligen från början till slut om möten mellan Gud och människan, alltifrån Abraham till Johannes. Det centrala i Guds möte med människorna är att han är med dem. Dessutom är Guds möte med människorna så viktigt, omvälvande och hänförande att människorna velat dela med sig av dem, att de fått bokform. Det unika med varje Guds möte med människor är att han avslöjar alltid något viktigt om sig själv.
Ett sådan möte är Guds möte med Mose, som levde för ca. 3200 år sedan. Mose hade aldrig tidigare varken sett eller hört om Gud och var i den meningen en ganska modern människa, om bristen på möte med Gud skall vara en definition på det moderna. I mötet med Mose avslöjar Gud sitt namn, när han samtidigt ger Mose uppgiften att befria sitt folk från slaveriet. Mose frågar ”Om jag nu kommer till israeliterna och säger att deras fäders Gud har sänt mig till dem och de frågar efter hans namn, vad skall jag då svara?” Då får Mose det gåtfulla svaret av Gud ”Jag är den jag är. Säg dem att han som heter ’Jag är’ har sänt dig till dem.”
När Gud svarar Mose så, undviker han i själva verket att avslöja sitt namn och sitt väsens djupaste hemlighet. Gud vill bevara sin frihet och suveränitet så att människan inte skall kunna manipulera honom för sina egna själviska syften. Samtidigt avslöjar Gud så mycket om sitt väsen som människan behöver veta.
När Gud säger att han ”är”, så menar han inte att nu skall vi ha en djupgående filosofisk diskussion om vad det betyder att vara, och vad det betyder att finnas till på ett absolut sätt. Han säger det som är väsentligt för människan, att han står i en relation till henne, att han lovar vara med henne, nära henne så att han hjälper henne. Det är ju en väsentlig kunskap. Det säger han också åt Mose Jag är med dig. När Gud tar kontakt med människan så lovar han vara med henne, vilket betyder att han också hjälper henne, så som han hjälpte Mose i att befria sitt folk. Då är Guds namn en väsentlig kunskap också för folket, så att det vet vem som är nära, vem som hjälper, och så att det kan sedan tacka honom.
Evangeliet berättar om ett annat Gudsmöte, som är lika viktigt och omvälvande, inte bara för de tre lärjungarna Petrus, Jakob och Johannes som är med Jesus på Taborberget, utan för oss alla. Jesus är inte bara den viktigaste gestalten i NT och huvudpersonen i evangeliet, utan han är just den som Gud med hjälp av hela Bibeln vill att vi skall möta.
Händelsen på Taborberget är omvälvande inte bara ur den synvinkeln att fyra människor möter Gud. Den är omvälvande framför allt för att det är den enda gången som Gud uppenbarar sig för en liten utvald skara lärjungar och berättar direkt vem Jesus är. Det är alltså en riktig himmelsyn, fastän varje möte med Gud är möte med himlen. De tre lärjungarna får se Jesus sådan han verkligen är. Inför alla på berget förvandlas Jesus för dem: hans ansikte sken som solen och hans kläder blev vita som ljuset. Det är Kristus, Guds son som uppenbaras, han som segrat över syndens, dödens och ondskans rike. Det intygar Gud själv på ett bekant sätt i GT. Ett lysande moln sänkte sig över dem. Molnet är tecknet på Guds närvaro och därför talar han till dem och säger ”Detta är min älskade Son, han är min utvalde, lyssna till honom.” Allt det här har Petrus, Jakob och Johannes sett: de har mött Guds son, ansikte mot ansikte.
Händelsen på härlighetens berg har ytterligare ett viktigt budskap genom de två stora gestalterna från Gamla testamentet. Det är Mose som representerar lagen och Elias som representerar profeterna. Deras budskap är angeläget därför att det är gemensamt: de båda talar om Kristi död och uppståndelse. Det budskapet har också apostlarna gemensamt med de två, eftersom de själva har sett Jesus dö och är vittnen till hans uppståndelse. På samma sätt som Gud är med Mose, Elias, Jesus och lärjungarna, så att de kan utföra sitt uppdrag, på samma sätt är han med oss.
Evangelium enligt Matteus kallar Jesus för Immanuel, vilket betyder Gud med oss. Jesus är inte bara med oss i den meningen att han finns. Han är med oss i sin försonande död och befriande uppståendelse. Det betyder att han hjälper oss och räddar oss från syndens, dödens och ondskans välde. Jesus säger ytterligare i slutet av Matteus evangelium Jag är med er alla dagar till tidens slut. Det betyder att Gud är med oss alla dagar vi lever här i tiden men också så att han för oss in i sin älskade sons eviga rike. Amen.