Pääsiäispäivä, Joh. 20:1-10, Martin Fagerudd

Martin Fagerudd
Vanda svenska församling

Det är obegripligt och otroligt att Jesus uppstått från de döda. Människor uppstår inte, de som dör blir i sin grav. Visst kan man ta kontakt med de döda, det har flere gjort. Det gjorde kung Saul när Gud inte svarade honom. Han befallde sina tjänare att leta reda på en andeskåderska eller ett medium som vi nuförtiden kallar det, för att rådfråga denna.
Saul klär ut sig så att ingen känner igen honom. När han kommer fram ber han kvinnan att mana fram profeten Samuel. Samuel frågar Saul ”Varför har du stört min ro och manat fram mig?” Saul berättar om sin nöd, men Samuel menar att hur kunde Saul tro att han på det här sättet kunde kringgå Gud?
Man kan förstå Saul att han alltid hade fått budskap från Gud så att han visste vad han skulle göra,. Han kunde inte utstå Guds tystnad. Han ville nu i sin nöd kringgå Gud att ta kontakt med de döda fastän han förbjudit sina medmänniskor att göra det genom att utrota alla medier. Vi kommer ihåg att Jesus möttes på korset av Guds tystnad, och han ropade ut i sin smärta och ångest Min Gud, varför har du övergivit mig? Han kringgick inte Gud. Även Guds tystnad har ett budskap, som inte betyder att han övergivit människan.
Eftersom Saul trodde att han genom att ta kontakt med den döde domaren Samuel kunde kringgå Gud, så är det också helt mänskligt att tro som Maria från Magdala och lärjungarna att någon hade flyttat Jesus bort från klippgraven till en annan grav när de tittade in i den toma graven.
Det berättas annars om en finsk militärpräst som på grund av sitt svåra uppdrag, att trösta de sårade och döende mitt under de allra värsta och hårdaste striderna som pågått i dagar, blev alldeles utmattad så att han måste lägga sig ner för att vila. Prästen såg alldeles likblek ut av utmattning så att ett par soldater trodde han var död. De gjorde med prästen som de gjorde med de andra stupade, lastade honom på en hästkärra tillsammans med många andra stupade för att föra honom bort från linjerna för att transporteras till sin hemort för att begravas. Prästen, som i sin utmattning inte visste vad han skulle tänka eller var han var, lyfte sakta på huvudet och frågade de häpna och förskräckta soldaterna Är jag död? Prästen hade sett död ut men har var inte död. T.o.m. många kristna har under alla tider försökt förklara Jesu uppståndelse med att säga att Jesus inte på riktigt var död. Evangelierna visar på alla sätt att Jesus var död, därför krossade man inte benen på honom och det konstaterade man också när spjutet stacks i hans sida när han hängde på korset. Han hade verkligen dött.
Fastän det är svårt eller rentav omöjligt att förstå Jesu uppståndelse från de döda utan några rationaliserande förklaringar, så visar den att man inte kan förstå eller uppfatta den alls utan Gud eller utan tro. Man kan inte heller förstå Jesu uppståndelse på samma sätt som när man kan se sina döda anhöriga efter deras död. Det beror på att Jesu uppståndelse inte är en passiv händelse. Det är inte så att Jesus uppstår med sin egen kraft, utan det är Gud som uppväcker honom från de döda. Gud är aktören i allt som gäller liv. Han är följaktligen också herre över döden.
Att Gud uppväckte Jesus betyder att Gud gav rätt åt Jesus, när han frambär glädjebudet till de fattiga, och sände honom för att förkunna befrielse för de fångna, syn för de blinda, och ge de förtryckta frihet. Det är Guds budskap och att Gud uppväckte Jesus från de döda betyder att vi måste ta Jesu budskap på allvar. Han tjänade medmänniskan och Gud genom att fullborda sitt uppdrag som Gud hade gett honom. Han liv och gärningar utgör en viktig helhet, en helhet som som talar om livets helighet. Till denna helhet och helighet hörde att Jesu väg till uppståndelse och föroning måste gå via korsets kval och plåga. Det här talar påskens budskap om.
Den här helheten sammanfattas på ett fint sätt i det tredje budet som säger att Tänk på vilodagen så att du helgar den. Det tredje budet menar att människan skall sköta sina relationer till Gud, medmänniskan, allt skapat och sig själv. Det talar inte bara om livets helhet utan om livets helighet.
Livet är helt och heligt och därför kallar Jesus oss alla att möta honom, den Uppståndne, liksom han mötte sina lärjungar. Han kallar sina lärjungar på uppdrag, därför att det lönar sig att arbeta för rättvisa, för jämlikhet och för att alla människor skall förstå att vi är bröder och systrar, medlemmar i den enda mänsklighet som Gud har skapat till gemenskap med sig. Men det är inte bara ett arbete som lönar sig utan det är ett arbete som har ett värde i sig själv och det är gott på samma sätt som Gud såg att det han skapat är gott.